2012

Bara för att jag skrev att jag inte sett någon usel film på länge så gjorde jag det igår. Två och en halv timmes terror, men nu är det gjort i alla fall.

Som den sista människan i världen, eller de känns i alla fall som det, så såg jag 2012. Jag tänkte att det skulle ju kunna vara lite kul att se den nu när det är rätt årtal och allting. Sen är ju en massa tjafs om att jorden ska gå under och blablabla. Det är väl ingen som riktigt tror på det (förutom knäppgökar), men ändå. Det är fortfarande en massa jävla tjafs.

Så, vad handlar filmjäveln om då? Jo, en författarsnubbe, spelad av John Cusack, fattar sambandet att världen håller på att gå under men att det finns en räddning. Så han ska rädda sina barn och deras mor för att inte dö. Det är ungefär 2 timmar av "aaahh", "spring", "vi måste dit". Man vet att en film suger om det är barn med. De ska räddas och blahablaha. Så länge det är en stor Hollywoodproduktion så vet man ju ändå att de inte kommer dö. Spänningen försvinner lite då. Hur som helst så träffar de på några andra idioter och lyckas ta sig till det här säkra stället där de rikaste har lyckats köpa sig en plats på en båt.

Skit i att se den här om du är segare än vad jag är. Det är en film om jordens undergång och den har två barn med. Hur tror du att den slutar? Jo, att de flesta dör, men huvudkaraktärerna klarar sig. Varför såg ens jag den? Jag är ju dum i huvudet.

Nej, jag vet inte riktigt vad som finns att säga mer. Den är överdriven på så många punkter, inte särskilt snygg gjord och de som gjorde den här filmen kommer att känna sig så jävla fåniga 2013. Det här var väl kanske att sparka in en öppen dörr, den har ju bara fått 5.8 på IMDb, så det är väl ganska många som håller med mig i det här.

Nej, katastroffilmer är inte heller riktigt min grej.