Det tog ett tag innan jag bestämde för att se Paranormal Activity, men jag hade faktiskt relativt höga förväntningar på den. Skälet att jag såg den var för att film nummer 3 i ordningen kom ut för ett tag sedan på bio och jag och några vänner bestämde oss för att gå och kolla på den. Så där satt jag, dagen innan bion, och tittade igenom båda PA-filmerna.
Jag kan dra handlingen för alla filmerna, de är ändå likadana. Det var ändå ett tag jag såg dem, jag pallar inte se om och det kan hända att jag blandar ihop filmerna ibland. Tjej och kille flyttar in i nytt hus och något skumt händer. Det hörs fotsteg och sånt, så de filmar när de ligger och sover. Ja, det är ju ungefär så kul som det låter. Vi får se på när de ligger och sover. Sen så kanske det stängs en dörr någon gång. Wow. Är det den subtila skräcken som hade gjort Folk så livrädda? Det är egentligen inte så mycket handling att tala om. De går omkring och filmar och är vanliga under större delen av filmen och sen ballar det ut på slutet och folk dör. Wow igen.
Jag måste faktiskt säga att trean var den bästa av filmerna i alla fall. Lite fler karaktärer, bättre gjord, det händer faktiskt ganska mycket mer i filmen och man får lite förklaringar till de två första filmerna. Det var också den enda filmen som hade någonting som gjorde att jag hoppade till; när mamman hoppar fram ur garderoben med en monstermask. Det var det mest spännande i hela triologin. Tyvärr så räcker det inte att bara se 3an, man måste nog se de två första för att förstå vad det handlar om. Det som är bra är att det är ganska korta filmer, så det är inga två timmar som man behöver plåga sig igenom.
Jag mindes hur folk hade sagt att de var de läskigaste filmerna någonsin och så himla nyskapande. Den här subtila skräcken, att man vet att det kommer att hända någon gjorde att mina förväntningar var ganska höga. Efter att ha sett den första filmen så undrade jag vad som var läskigt med en film där en dörr öppnas och stängs (det är ju allt som händer fram tills de sista 5 minuterna) och efter att ha sett film nummer 2 så var mina tankar mest på hur i helvete jag skulle hålla mig vaken i biosalongen. Om någon hade satt igång någon PA-film, man hade kommit in och börjat kolla efter 5 minuter så hade man aldrig förstått att det skulle vara en skräckfilm. Man hade snarare undrat varför det var barn med i en hemmagjord porrfilm som uppenbarligen inte kommit igång än. Det enda som gör dessa filmer läskiga är att du som tittare vet att det är skräck och är rädd på grund av det.
Det verkar som att en Paranormal Activity 4 är på gång också. När du ser den, om du ser den, så tänk inte på att det är en skräckfilm. Gå in för att det är en komedi eller något annat. Tro mig, om den är lik sina föregångare så kommer du också att sitta och gäspa framför filmen och fundera över vad som saknas i kylskåpet. Det jag att jag kommer att göra, för jag är också ganska säker på att jag kommer att se även den fjärde filmen.
Så, en liten slutgrej bara:
Jag har svårt för skräck med övernaturliga inslag överlag, för jag köper det inte. Det finns inga spöken, andar eller demoner och då blir det ju ganska larvigt om man har den inställningen. Jag antar att jag inte är målguppen för dessa filmer, men jag ger inte upp. En dag så ska jag se en skräckfilm som gör mig riktigt rädd. Kampen går vidare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar